Jag vet att man inte ska stirra sig blind på Facebook eller Instagramflödet, eller bry sig om vad som finns där. 

Men ibland i svaga stunder så påverkas jag lättare av allt jag läser eller bilder jag ser. 

På sommaren är det mycket fester, bröllop, fester, födelsedagar och andra grejer, nu på vintern är det mycket bilder och inlägg om skidåkning, snöbollskrig, utflykter med skoter eller en resa till en fjällstuga med bild på utsikten över sjön.

Alla verkar ha det så underbart och ingen är ensam, det känns som att jag är en utomjordning och det är inte en helt obekant känsla i mitt liv. 

Jag blir förundrad över att dom har så många vänner, bekanta och familjemedlemmar som dom dessutom gillar att umgås med, det är som en helt annan värld för mig. Om jag skulle ordna en fest skulle vi bli max kanske 5 personer där, det är absolut inget fel med det då jag inte gillar att umgås med för många personer samtidigt.

Det känns lite tråkigt, jag är inget offer och det är inte synd om mig, jag kan inte hjälpa hur jag känner, så otroligt annorlunda och ensam i jämförelse med andra. 

Förutom min familj har jag ingen vän eller person som jag kan vända mig till, så har det varit sen jag kraschade och blev sjuk.

Vissa skulle tycka att jag har mig själv att skylla på när jag ställer in pågrund av mitt mående, sen är jag väl inte så lätt att umgås med om man inte känner till min sjukdomsbild.

Kan ändå inte förstå hur det har blivit så här .. När andra står och pratar om till exempel jobb, husbygge, lån och bilköp så har jag inget att säga, jag blir tyst, fäster blicken för att undvika att bli ett stort frågetecken. 

Jag känner mig utanför och ensam, som att andra fungerar som man borde fungera, medan jag inte ens kommer ihåg hur man smalltalkar. Jag får en obehagskänsla i hela kroppen när jag hamnar i den typen av konversationer, jag vill bara sjunka genom marken och försvinna. 

När jag stöter på en gammal bekant som vill prata med mig, får jag panik inombords, då tar jag på mig den där "masken", det är nog det värsta av allt. Jag blir patetisk helt enkelt. Men jag vet inte hur jag ska göra det annorlunda, så jag gör det jag klarar av. Jag önskar jag kunde bjuda på mig själv lite mer och vara mer naturlig runt andra människor, säga dom rätta sakerna men jag är inte det, jag känner mig bara obekväm med livet.

Dom enda gångerna jag känner mig lugn och social snart är på mina "bra" dagar eller när "masken" är på, då kan jag faktiskt känna mig någorlunda bekväm i vissa konversationer.

Tyvärr kommer inte dom dagarna så ofta, önskar att jag kunde hitta en lite jämnare balansgång emllan dessa två tillstånd och inte alltid behöva känna mig som en elefant i en värld bestående av kängurur. 

 Kram på Er alla, Tack för att Du läste ända hit   Fråga gärna om det är något Ni undrar över 

 

cim

27 januari 2021 15:50

Åh :( Känner så väl igen det du skriver . Är det samma för mig !
Känslorna , vännerna ( som försvann) som är endast familjen . Ensamheten. Jag känner skam när jag mår som sämst över den jag är . Man saknar någon att prata med som vet hur det är , förstår och man behöver inte förklara allt . <3 Styrke kram // Cim
Din vän här

http://www.min-me-och-jag.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Kram på Er alla, Tack för att Du läste ända hit    Fråga gärna om det är något Ni undrar över  Eller lämna gärna en kommentar så gör jag lika tillbaka.       ...

Att varje dag se, att solen har gått upp. Människorna som går till bussen utanför på gatan.  Dom går sina vanliga steg, i sitt vanliga, normala liv. Dom har sovit, vaknat till, ätit sin frukost, gjort sig klara, gått ut till bussen,  på väg d...

  Kram på Er alla, Tack för att Du läste ända hit    Fråga gärna om det är något Ni undrar över  Eller lämna gärna en kommentar så gör jag lika tillbaka.     ...

Tänk dig att du har varit sjuk i influensan i en hel vecka, kylen börjar eka tomt, du ligger efter på jobbet eller med studier, tvättkorgen är överfull och hemmet behöver städas.  Du har ofta skov av värk och smärta med Fibromyalgi och när du väl t...

    Kram på Er alla, Tack för att Du läste ända hit    Fråga gärna om det är något Ni undrar över  Eller lämna gärna en kommentar så gör jag lika tillbaka.     ...